Eller skräckblandad förtjusning kanske. Jag vet inte, är så osäker just nu. 

Okej, för att ni ska hänga med. Har "dejtat" en kille nu, en kille som jag känner sen många år tillbaka. Vi har strulat fram och tillbaka några gånger tidigare. Nu har det hänt lite mer helt plötsligt, och nu har vi setts varje dag. Jag gillar honom, men samtidigt är jag totalt livrädd för vad som kommer att hända. 

Sen jag blev utnyttjad den där perioden för ungefär två år sen så har jag haft otroligt svårt för att våga lita på killar. Sårad har jag blivit förr, men det där satte betydligt djupare spår. 

Jag har ingen aning om vad jag ska ta mig till. Hur jag ska bete mig. Kan det bli något verkligen seriöst med den här killen eller blir det som det alltid blir så fort jag försöker något? 

Han är här hos mig just nu och han ser på mig att jag inte är mig själv. Vill så gärna ge honom ett svar, men vet inte vad eller hur mycket jag ska våga säga. Vill ju att han ska stanna. Är rädd för att bli lämnad ensam med alla de här känslorna. Känner mig allt annat än stabil just nu. Åh, varför kan inte något vara enkelt? Han har sagt flera gånger att han tycker om mig, och det känns så fel att inte säga detsamma tillbaka, men jag vågar verkligen inte. 

Skulle nog kunna sitta här och fundera hela natten men det känns inte så snällt mot honom. Nu har jag fått lite andrum så ska smyga tillbaka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Över ett år har passerat sedan jag senast skrev något. Mitt liv har varit en rejäl bergochdalbana. Det har hänt både bra och dåliga saker och jag orkar inte göra någon direkt tillbakablick heller nu.   Anledningen till att jag faktiskt loggade in...

Känslor, tankar och beteenden, är det något vi kan påverka själva? En del påstår det, andra inte. Jag? Jag har ingen aning om vad jag ska tro längre. Sen ett tag tillbaka så är hela mitt så kallade känsloliv helt förvridet. Jag tänker, känner och drö...

vad gör man då?    Det har gått ungefär ett halvår sedan jag skrev här senast. Det har helt enkelt inte funnits motivation eller ork, men framför allt så har jag jättesvårt att komma igång och få saker gjorda. Mitt liv känns som en extram bergoch...

Jag har precis insett vad jag verkligen saknar, ett ventilationsområde. Vad sjutton menar jag med det? Jo, ett ställe där jag kan få ventilera allt jag bär på, där jag faktiskt får svar. Som nu, nu sitter jag här, har precis haft ett bråk med äldsta ...

vad gör man när man ibland kommer på sig själv med att tänka tankar man egentligen inte borde tänka? Vet inte varför tankarna kommer eller hur jag ska få bort dem. Vet bara att jag känner mig som världens elakaste efteråt.    Jag är trött. Inget ...