Den här dagen kan någon gärna radera ur mitt minne. Jag är så förbannad så jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det ens. 

Det började egentligen redan igår.Strax efter lunch ringde de från min sons förskola och talade om att han inte mådde bra. Han var trött och slö. Han hade sovit 2,5timme, på förmiddagen!! Han ska inte sova förrän efter lunch! Första felet de gjode. Men, jag åkte dit, möttes av en glad kille. Satt och pratade med dem. Det visar sig att han har inte ätit mer än lite lite lite på hela dagen. Konstigt att han är trött då? Nej, de skickar oss till vårdcentralen för att kolla så det inte är något fel på honom. Ja, vi åkte självklart dit, mest för att överbevisa att det inte var något fel på honom. Gissa vem som hade rätt? Jo jag. 

Efter vi varit på vc, åkte vi hem till pojkvännens föräldrar. Där fick vi mat, och sonen åt massor. Problemet, - han var hungrig! Sen var han helt "normal". Efter ett tag där så ringer förskolan till mig igen, för att kolla hur det gick. De ringde alltså seriöst och kollade så jag verkligen hade åkt till vc med honom. Suck!!

Kvällen blev lite gnällig, men det var ju heller inte så konstigt eftersom han hade fått sova alldeles för tidigt på dagen. När han väl somnat så sov han som en stock hela natten. Vaknade utvilad i morse.

Jag skickade sms till förskolan det första jag gjorde när jag vaknade och talade om att idag kommer han vid lunch. (han skulle börja två timmar innen egentligen, men tyckte han kunde få vara hemma). Lämnar honom där, lägger in "snutten" i vilorummet och sätter mig och pratar. Talar om att jag tänkte stanna över lunch för att se hur det fungerar, eftersom de inte lyckas få i honom någon mat. Men, nej det gick absolut inte för de hade inskolning och bla bla bla. Även om de har inskolning så måste de kunna bry sig om mer än just det barnet. Men jag bestämde mig för att låte bli att stanna eftersom det uppenbart inte skulle fungerat som vanligt. För den ena ur personalen (som "har hand om" min son) kunde ju absolut inte sitta vid det bordet om jag skulle vara med.

Åkte, och kom tillbaka vid hämtdags. För det första gick han med en bajsblöja. De påtalade att det var hans tur att byta, så det fick de göra. Ätit hade han gjort bra idag, men han var trött och hade försökt lägga sig ner flera gånger. Självklart frågade jag hur han hade sovit, varpå jag fick svaret "**** sa att han inte fick sova idag" Jag blev så paff så jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Jag fick ur mig att jag börjar tröttna på den människan. Inte första gången det är hon som ställer till det, för så fort det är något så är det alltid hon. 

Jag sa det att han brukar alltid sova, om han inte hämtas innan eller precis efter lunchen, men de dagar talar jag om det eftersom det inte är jag som hämtar. Plus att jag la till att det inte skulle bli en rolig eftermiddag/kväll och att de kommer få en riktigt trött kille imorgon. 

Vem fan tror hon att hon är som tar sig rätten att bestämma över min son?? Jag hoppas verkligen att hon är på plats imorgon när jag kommer dit för då ska hon få höra både ett och annat. 

Självklart märkte jag ju att jag inte kunde hålla sonen vaken hela eftermiddagen, så han fick sova ungefär en halvtimme när vi kom hem. Sen åt vi mat. Lät honom äta själv, bara för att se hur mycket han fick i sig, och det var inte mycket. Så förstår verkligen varför han är hungrig, trött och slö på förskolan. Nattningen nu ikväll tog drygt en och en halv timme!!! Vadå helt förstörda rutiner. Jag blir galen.

Tyvärr måste jag väl säga, så ska jag iväg och jobba imorgon. Efter det här skulle jag verkligen behöva vara hemma och få ordning på rutinerna igen. Plus att jag vill ha honom så lite som möjligt på det där stället.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Över ett år har passerat sedan jag senast skrev något. Mitt liv har varit en rejäl bergochdalbana. Det har hänt både bra och dåliga saker och jag orkar inte göra någon direkt tillbakablick heller nu.   Anledningen till att jag faktiskt loggade in...

Känslor, tankar och beteenden, är det något vi kan påverka själva? En del påstår det, andra inte. Jag? Jag har ingen aning om vad jag ska tro längre. Sen ett tag tillbaka så är hela mitt så kallade känsloliv helt förvridet. Jag tänker, känner och drö...

vad gör man då?    Det har gått ungefär ett halvår sedan jag skrev här senast. Det har helt enkelt inte funnits motivation eller ork, men framför allt så har jag jättesvårt att komma igång och få saker gjorda. Mitt liv känns som en extram bergoch...

Jag har precis insett vad jag verkligen saknar, ett ventilationsområde. Vad sjutton menar jag med det? Jo, ett ställe där jag kan få ventilera allt jag bär på, där jag faktiskt får svar. Som nu, nu sitter jag här, har precis haft ett bråk med äldsta ...

vad gör man när man ibland kommer på sig själv med att tänka tankar man egentligen inte borde tänka? Vet inte varför tankarna kommer eller hur jag ska få bort dem. Vet bara att jag känner mig som världens elakaste efteråt.    Jag är trött. Inget ...