Jaha, då var kvällen här igen. Dagen idag har varit extremt seg. Jag har varit extremt seg. Känns som att det inte händer något kul alls. Grabben har varit sur för att han inte fått leka med någon, då har ändå en lekkompis varit här en liten stund. Men jag förstår honom med. Han har varit hemma i över en vecka nu, och han är van att gå på förskolan varje dag, så självklart blir det tråkigt att inte få träffa kompisarna och leka. 

Men, vi har pysslat lite, och tittat på film. Men den här mysiga lördagskänslan jag vill ha, den har vi verkligen inte haft. Jag saknar att få sitta med min lilla familj och mysa på helgkvällarna, men det är svårt när situationen är som den är. Nu sitter jag som vanligt ensam uppe och de andra har gått och lagt sig, trots att klockan inte ens är tio än. Jag har jättesvårt för att komma i säng på kvällarna, och brukar normalt inte lägga mig före midnatt, medan pojkvännen gärna går och lägger sig vid den här tiden. Sonen har nog fått mina gener för han vill inte lägga sig på kvällen utan kan utan problem vara vaken till tio-elva om man inte tvingar honom att lägga sig, vilket man brukar få göra för att annars orkar han inte med dagen efter.

Imorgon ska vi försöka ta oss upp ur sängen i tid, alltså inte sova bort halva förmiddagen. Det är första advent och skyltsöndag, så ska ta med mig grabben ner på stan och titta lite tänkte jag, mest bara för att få komma ut och göra något annat än att sitta inne. Så hoppas på att vi ska kunna ha en riktigt mysig dag tillsammans jag och han. För från och med nästa vecka så kommer jag inte se honom speciellt mycket eftersom jag kommer att jobba. 

På tal om jobb. Jag börjar bli lite nervös inför att börja jobba. Största utmaningen blir att komma upp på morgonen. Sen att komma på ett helt nytt ställe, och dessutom med mycket mer ansvar än jag är van. Så håll tummarna för mig att det kommer att gå bra. Jag har verkligen längtat efter att få börja jobba igen, trivs mycket bättre med det än att sitta hemma och inte ha något meningsfullt att göra.