Mitt liv är verkligen som en riktig bergochdalbana just nu, och har varit den senaste tiden. Man hittar små små positiva glimtar av ljus för att sen kastas tillbaka in i mörkret igen. Så känns det. Hittar inget annat sätt att förklara det på.

Jag är fortfarande hemma och sjukskriven. Tycker dock att det låter missvisande med ordet "sjukskriven" då jag inte är sjuk, men jaja, jag mår ju inte bra så. Börjar lessna riktigt ordentligt på att sitta hemma. Vissa dagar är jag mycket piggare och skulle orka göra något annat, men samtidigt har jag fortfarande dagar som jag verkligen måste kämpa mig genom. 

Mitt i allt, så har min ena ljusglimt försvunnit från min närmsta närhet. Känns riktigt tungt, men samtidigt så vet jag att det förhoppningsvis kommer bli bra i slutändan. 

Sen har bästa grannarna flyttat, tyvärr. Både jag och grabben tycker det är jättetrist. Tur att de inte flyttat så långt. 

Grabben har varit lite annorlunda senaste tiden, fast det kanske inte är så konstigt när bästa kompisen inte längre finns nära, han har varit hemma från förskolan väldigt mycket på grund av all mag/kräksjuka som gått där. VARFÖR kan inte folk hålla sig hemma tills de är helt smittfria??

Sen har vi ju mitt och pojkvännens allmänna kaos. Jag har mitt humör, det vet jag, men jag har också försökt att prata med honom ett antal gånger, utan resultat. Hur får man en man att lyssna?? Hur får man dem att förstå?? 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Över ett år har passerat sedan jag senast skrev något. Mitt liv har varit en rejäl bergochdalbana. Det har hänt både bra och dåliga saker och jag orkar inte göra någon direkt tillbakablick heller nu.   Anledningen till att jag faktiskt loggade in...

Känslor, tankar och beteenden, är det något vi kan påverka själva? En del påstår det, andra inte. Jag? Jag har ingen aning om vad jag ska tro längre. Sen ett tag tillbaka så är hela mitt så kallade känsloliv helt förvridet. Jag tänker, känner och drö...

vad gör man då?    Det har gått ungefär ett halvår sedan jag skrev här senast. Det har helt enkelt inte funnits motivation eller ork, men framför allt så har jag jättesvårt att komma igång och få saker gjorda. Mitt liv känns som en extram bergoch...

Jag har precis insett vad jag verkligen saknar, ett ventilationsområde. Vad sjutton menar jag med det? Jo, ett ställe där jag kan få ventilera allt jag bär på, där jag faktiskt får svar. Som nu, nu sitter jag här, har precis haft ett bråk med äldsta ...

vad gör man när man ibland kommer på sig själv med att tänka tankar man egentligen inte borde tänka? Vet inte varför tankarna kommer eller hur jag ska få bort dem. Vet bara att jag känner mig som världens elakaste efteråt.    Jag är trött. Inget ...