Jag har ju helt totalt glömt av bloggen. Har nu suttit och läst hela förra årets inlägg och konstaterat att jag hade ett riktigt skitår. 

Men, för att börja där jag hade slutat. Bebis kom strax därefter. En stor liten kille på nästan fyra kilo. Förlossningen var hemsk. Resan till förlossningen var hemsk. Denna gick snabbare än när äldsta grabben föddes, då det tog supermånga timmar. Den här gången var jag fast besluten om att jag inte skulle ha någon bedövning, förutom lustgasen då. Det var en extrem smärta och så här i efterhand så ångrar jag mig. Jag hade superont även efteråt. Fick komplikationer även denna gång, men fick ju ligga kvar ändå pga nån infektion. 

Första månaderna bodde vi hos mina föräldrar då sambon inte fick göra någonting. Hade dop som gick ganska bra. Blev kvar hos föräldrarna längre än beräknat, på gott och ont.

Väl hemma sen så har det varit ungefär som vanligt, allmänt kaos. Jag har kämpat med amning som inte har funkat. Eller jo det har den egentligen, bortsett från infektioner och sår och sånt.

När lillen var ungefär 4månade blev vi sjuka, och efter många turer fram och tillbaka på akuten så blev det en inläggning på lillen, med syrgasgrimma då han inte syresätte sig ordentligt. Rs-virus visade det sig. 

Våren kom, och pollensäsongen, mediciner på båda killarna. Suck. 

I övrigt har allt på något konstigt sätt rullat på. Saker och ting är verkligen ingen dans på rosor, och vår relation är allt annat än bra. Men, jag försöker fortfarande göra det bästa av situationen och hoppas på att det räcker. 

Jag ska försöka ta upp bloggandet igen, hoppas på att jag kan få till tiden.