Idag är det mors dag, vilket innebär att alla mammor ska firas. 

Själv sitter jag med blandade känsllor. Dels så känner jag lite besvikelse för att jag själv inte blir firad, samtidigt känner jag ju glädje och tacksamhet över mina underbara barn. Samtidigt tänker jag på min egen mamma. Min alldeles underbara mamma, som ställer upp i vått och torrt. Vet inte hur jag ska kunna visa för henne hur mycket hon betyder för mig. Dessutom, så hade min ena syster redan lagt ut en "mors dag hälsning", skriven på ett sådan sätt att det ska ge mig mer dåligt samvete över att mamma ställer upp för mig. Jag vet inte varför hon gör så hela tiden, vad det handlar om. Hon hälsar knappt på mamma längre, men blir sur om vi andra tillbringar för mycket tid med henne. 

Men men. Tyvärr har vissa omständigheter gjort att jag inte har möjlighet att åka till min mamma idag, vilket också gör att jag känner mig ledsen.