Efter att spenderat större delen av barnens jullov hemifrån så kom vi nu hem idag. Känns ganska skönt att vara hemma igen, att inte behöva tänka sig för hela tiden vad man gör eller säger. 

Men, för det verkar alltid finnas ett sådant, ju längre tiden går, ju mer känner jag den där hemska klumpen inom mig som bara växer och växer. Jag har kollat runt lite och kommit fram till att jag har som mest två veckor på mig att bestämma mig för vad jag vill göra det här året. Eller, det handlar ju egentligen inte om vad jag vill bara, utan helt ärligt så handlar det bara om vad jag orkar. Vårterminen börjar snart och jag är sjukskriven. Endera meddelar jag skolan läget och hoppas på att allt går att lösa vid ett senare tillfälle. Eller, så avbryter jag sjukskrivningen och satsar på att bli klar med skolan och förhoppningsvis kunna få ett jobb senare. Men, kommer jag att klara det? Som det ser ut nu så är svaret definitivt nej. Inte med det schemat som ligger framför mig, det känns totalt omöjligt. 

Varför måste jag må skit? Varför kan inte jag få tillbaka min ork, min energi, koncentration och fokus? Varför lyser glädje och lust med sin frånvaro? Varför måste allt kännas så jäkla jobbigt??